#packatermosensådrarvi

Gällivare – mitt hem?

Posted on

Kära dagbok.

Sedan jag flyttade till Gällivare så har jag fått med jämna mellanrum frågan ”Trivs du här?”.
Utan tvekan har jag svarat JA.
Igår fick jag frågan igen efter att jag hade varit på tur med cykeln (10 mil) och bara av hälften var svinkalla och i motvind.
Jag svarade utan tvekan JA.
Jag hann tänka efter varför trivs jag egentligen? Jag har ju min mamma kvar i stor stan. Även om det vara piskade cykeltur så trivs jag här.

Jag får cykla utan att bli ned sprutan med spolarvätska. Jag får springa i härliga naturmiljöer. Jag blir inte stressad över att damen längs fram i kassakön gräver mynt från sin börs. Jag får njuta av snön. Jag får cykla kort bit till vänner för spontan spelkväll. Jag får träna på gymmet utan att köa. Jag kan kila ned till pizzerian och den är varm fortfarande när jag kommer hem. Jag får simma utan att trängas i poolen. Jag fått nya vänner som jag kan skratta till mig magrutor. Jag får ta bilen till jobbet utan att stå i kö. Jag bemöts av främlingar på stan och växlar ett par ord.

Många varit oroliga att jag inte trivs här. Jag har väl inte flytta till Gällivare med tvång och mot min vilja? Jag trivs så pass att jag rekommenderar Gällivare till mina vänner och familj. Det är här vi ska bo.

Nej, vintern är inte så kall.
Nej, vintern är inte så mörk. Bara att solen lyser men kommer inte över horisonten.
Nej, det är inte tråkigt här.
Nej, ….

Så jag trivs här och där jag bygger mitt bo blir till mitt hem.

Midsommar i Höga kusten – En solig resa genom nationalpark till fots

Posted on Updated on

– Dag 1 –

Tidigt på midsommarafton var det dags att börja färden mot Höga kusten. Det var nästan bara vi ute på motorvägen. thumb_IMG_2150_1024
Väl framme så hade vi knappa två timmar att ta oss upp på Skulleberget till Toppstugan. Jag var väldigt skeptiskt hur vi skulle ta oss upp vertikalt med 15 kg packning. Men väl i skogen på väg upp möter vi en och annan som varit uppe redan. De ler och ett av paren är ett äldre par. De passar på och stanna till när vi passerar dem och hälsar att vi kommer få fantastisk utsikt när vi kommer fram. Sen så kom det där lilla onödiga jag och Martin inte har i vår ordlista. ”Det kommer vara mycket klättring på stenar så var försiktiga”. thumb_IMG_2153_1024Vi passade på ta Rövargrottan när vi ändå hade vägarna förbi. thumb_IMG_2161_1024Men innan grottan fanns det en del trappor, stegar, stenar och plankor att ta sig förbi. thumb_IMG_2167_1024 thumb_IMG_2171_1024

thumb_IMG_2184_1024Väl uppe vid toppstugan upptäcker vi att för de som inte vill använda fötterna för komma upp finns det liftar som rullar på. Helt magisk utsikt inifrån toppstugan. Tänk att gifta sig här.

thumb_IMG_2188_1024 thumb_IMG_2189_1024
Vi njöt av en öl och delade på en våffla. SÅ GOTT! thumb_IMG_2190_1024Denna bild är faktiskt tagen från dassfönstret och jag tänkte ”hur många sitter på dass med sån här utsikt?” thumb_IMG_2193_1024

 

thumb_IMG_2197_1024Vi läste att Skuleberg ”växer” faktiskt 8 mm per år. På hundra år hade berget växt 100 cm. Jag ser fram emot nästa 1 m. thumb_IMG_2201_1024Vi har övat på att gå cirka en timme och pausa max 15 min. Denna paus ska innehålla luftning av fötter och strumpbyte. Så här sitter vi vid botten av berget mitt på en grusväg och funderar på livet. I lumpen kallas detta även för öka sin stridsvärde.

thumb_IMG_2202_1024De nästa 9 km PLUS var något tråkig tätskog. När vi börjar närma oss ”åh nu är det inte långt kvar så kommer skylt in i skogen och branta partier och vi är lagom irriterade på hemsidan som beskrev det som ”normal vandring till Kälsviken”. Båda gick i sina egna bubblor och sa ”normal vandring in my ASS”. Väl ute ur skogen så fick vi gå lite på en bilväg och tänker ”åh tack gode gud att det inte är så långt kvar”. MEN ännu en skylt 3 km till nationalparken. Skojar de med oss?
Väl framme där vi ska slå läger och äta middag kunde vi skratta lite åt ”normal vandring in my ass”.

thumb_IMG_2210_1024När vi hade slagit upp tältet på rekordtid och klämt i oss middag, så gick vi lite längre bort på stranden där solen lyste för att njuta lite av midsommar. Stranden var en av ställena där tält fick resas pga att det är en nationalpark, vilket innebar att flera tält fanns där. Vi orkade inte bry oss om dem och störde vi någon gjorde det inget för vi var fler på samma ställe.

Sen blev det lite Yatzy i tältet innan natti patti.
Under kvällen gick några förbi tältet och pratade väldigt högt. ”Det känns som på festival där alla dumpar sina tält.” Så sa hans kompis det bästa ”Fast det är nog ingen som dumpar ett Hilleberg tält”. Vi kunde skratta lite åt det och somna om. Natti!

– Dag 2 –

thumb_IMG_2220_1024 Godmorgon!
Vi var först upp av alla läger. Jag klev ut för att börja koka vatten till termosarna, kaffet och våra frukostar. Medan jag tillagade frulle så var Martin kvar i tältet och passade på att packa lite tältgrejor. Det är så skönt att vi övat nu för tredje gången så vi vet rutinerna och vi hjälper varandra. Vi börjar bli riktigt drillade på det här med vandring och tältning. Känns tryggt inför vår stora fjällvandring på 6-7 dagar (109km).

thumb_IMG_2231_1024

thumb_IMG_2235_1024Innan vi började dagens äventyr blev det ett sista dassbesök och påfyllning av vatten från bäcken.

thumb_IMG_2245_1024 thumb_IMG_2241_1024Nu pratar vi om nationalpark och magiska skogar.

thumb_IMG_2250_1024Klappersten uppe på en höjd!

thumb_IMG_2253_1024Passerade en myr.  thumb_IMG_2255_1024Plötslig när jag kikade åt höger så trodde jag att det var mörka moln, men det var en vägg. Bergsvägg!  thumb_IMG_2258_1024 thumb_IMG_2261_1024Ingången till Slåttdalsskrevan. Martin passar på att hålla upp stenen.

thumb_IMG_2281_1024 thumb_IMG_2293_1024 thumb_IMG_2294_1024 thumb_IMG_2309_1024Det var svårt att kunna titta upp och se slutet. Det här bör alla besöka och uppleva.  thumb_IMG_2319_1024Sen gick vi upp på Slåttdalskrevan och tog en paus och njöt av utsikten.  thumb_IMG_2323_1024

thumb_IMG_2328_1024Vi skulle ”bara” upp på ett till berg. Slåttdalsberget. Ännu en vinkel att inte känna svindel för. Denna gång inga stegar och andra hjälpmedel. KLÄTTRA!  thumb_IMG_2333_1024  thumb_IMG_2335_1024Vi sa att vi skulle ta det lugnare denna dag för att verkligen njuta. Så lunch med siesta, vin, kokkaffe, choklad.  thumb_IMG_2340_1024Jag designade det otroligt avancerade vinglaset till denna vandring. Äh, kreativitet har inga gränser.
Vinet, åh så gott. Jag ville verkligen ha vin med mig så det så men då får jag också konka den.  thumb_IMG_2346_1024Kokkaffe och eget litet vindskydd. Efter lite siesta i solen så kom vi på att vi vill ju gärna hinna tillbaka till Naturum som stänger kl. 17. Vi kom fram 16:45 även om vi tog våra pauser och bytte strumpor.
När vi kom fram så frågar Martin om vi ska kolla om det finns små stugor billigt och lediga. och det fanns! Check!
Men först skulle vi äta middag, så vi svängde in på Dockstabaren. Köttbullar med lingonsylt, kaffe och EN VALFRI gobit! Skulle aldrig hända i Stockholm för 88 kr. Plötsligt började alla bara försvinna, de kanske stänger. Javisst. Vi har verkligen tiden vid vår sida.
thumb_IMG_2354_1024För 400 kr fick vi en hel stuga med gemensam toa/dusch med andra stugor. Vi passade på lufta tältet och duscha! Så skönt! Stridsvärdet på topp!
Lite yatzy innan natti i varsina våningsängar.

– Dag 3 –

thumb_IMG_2356_1024GOD MORGON!
Vi åkte till Härnösand och handlade frulle. Åkte till ett ”hemligt” ställe, Varptjärnen. Den var bara för oss.  thumb_IMG_2359_1024Hade vi haft mer tid så ett dopp hade varit fin.

 

Sammanfattning av helgen:

ÅK till Höga kusten!
Skippa Högakustenleden från Skulleberg till Kälsviken och åk till  Entré syd med bil istället istället. Bara för att den sträckan är så tråkig! Annars gå den om du är där för att träna/öva.
Besök Slåttdalsskreven, skrik Ronjas vårskrik.
Ta en tur upp på Slåttdalsberget.
Ät mat och njut!
Besök Skuleberg.
Har du tid ta en tur inne i Naturum.
Besök Rövarbyn.
Besök Rövargrottan.
Vi gick 13 km första dagen och 20 km andra dagen.

Notering!
Tråkigt att mina barndomsminnen är borta. Stugorna som fanns vid Skuleberg finns inte kvar då Naturvårdsverket tagit över marken och de får inte konkurrera med privata stuguthyrningen som finns i närheten. Men tack för den tiden jag fick i dem. År 2007 blev Naturum klar.

 

Torrholmen – En svinkall natt och rävskrik

Posted on Updated on

thumb_IMG_0259_1024Simulering av fjällvandring kan göras på kortare leder i Stockholm. Testa sin utrustning och utvärdera om den räcker. Vi kollade snabbt på Tyresta naturreservat och hittade Kustleden (13 km) som slutar vid Styvnäs. Vi skulle bara lite längre till Torrholmen.thumb_IMG_0273_1024
Det fanns vatten på vägen.
thumb_IMG_0281_1024
Vi gick igenom ett par betesmarker, men inga djur ville visa sig.
Första delarna av kustleden var inte så mycket ”kustled” utan mer urskog.thumb_IMG_0262_1024
Vi gick en timme och pausade på fantastiska ställen.
thumb_IMG_0276_1024
thumb_IMG_0244_1024
Det var så värt att fortsätta efter att kustleden slutade. Inga stigar på Torrholmen men väl på plats, vilken utsikt! thumb_IMG_0248_1024
Titta! Häftigt! Vi fick en del båtar som gled fram för sin jungfrufärd för säsongen. Ett par fåglar som startade och landade i vattnet. Jag körde vegetariskt frystorkat vilket var spännande. Lunchen var jätte god medan middagen var ”must eat” för jag hade inget annat att äta. Kryddor hade vart fint.
thumb_IMG_0295_1024Kvällen började smyga sig fram, så det blev en sista kaffe och lite choklad innan tänderna borstades och tältets stängdes. thumb_IMG_0298_1024
Natten var lång och fruktansvärt kall. När näsan var utanför sovsäcken så kändes som den kalla luften som strömmade in kylde lungorna och därefter hela kroppen. När  det började bli riktigt mörkt och fåglarna lagt sig så började läten höras från skogen.
Först ”hu huuu” jaja det är väl en mysig uggla. Somnade om.
Vid 3-tiden på natten kom ett vrål. Typiskt rävskrik. USH! Lyssna på det, frysa och se min sambo kämpa med kylan. Var lite läskigt.
Somnade om en stund.
Det här med cellfobi kom fram hos mig. Sovsäcken och linern var tvungen att vara för mitt ansikte för att hålla mig varm. Uft! Så trångt. Jag fick försöka hitta lugnet för att kunna somna för jag var tvungen att ha så. Att hitta lugnet i allt detta ljud, räven, sambos vridande, fåglar som flaxade förbi, det var inte lätt. Jag började plötsligt produktutveckla i mitt huvud. Tänka på lumpen. Tänkte på solens värmande strålar. Tänkte på hur jag ska ta mig ut snabbast om det är skogsbrand. Tänkte på min familj. Tog och kikade på Instagram. Plötsligt var det strålningsvärme på ryggen. ÅH! vi hade ryggarna mot varandra. Skönt! Passa på och sov, men jag låg och produktutvecklade i huvudet fortfarande. Om värmen läcker så där mycket så är det fel produkt vi har. Somnade.
Vaknade igen av smärta i axeln. Hårt underlag. Till slut hamnade jag på mage och det var faktiskt den bästa ställningen för att känna mig varm. Somnade.
När vår väckarklocka ringde kl. 6 så hurrade jag innerst inne att äntligen var det slut på lidandet.
Solen stekte på.
thumb_IMG_0243_1024
Vi pratade om natten och konstaterade att det här får inte hända i fjällen. Vi ska inte frysa.
Vi tog slurk kaffe på ljummet vatten från termosen och Martin började koka vatten till frukosten medan jag rev tältet.
thumb_IMG_0250_1024
Min frulle var bara att tillsätta ”förkylnings vatten”. Vilket översatts fel från cold water på engelska.
Även om det var kall frulle så var den så god!
Sen var det bara att traska tillbaks till bilen. 24 km totalt, två fästingar en satt fast på Martin och en kröp på mig – ALLT detta under 25 timmar.
thumb_IMG_0251_1024
Men ändå ger vi tummen upp för Torrholmen och vår utrustning bortsett från sovsäckens värmande effekt. Tack för denna gång skogen så syns vi igen!
Den här sovsäcken hade varit fin: Sierra Designs Mobile Mummy  Kolla filmen, så förstår du vad jag har legat och tänkt under natten.